[2000-12-02] Bruno
Magras; ”Ett fantastiskt tillfälle för St Barth!”
Lördagen
den 2 december talade borgmästare Bruno Magras om för lyssnarna via Radio St
Barth att parlamentetes antagande av ”Orientation” -lagen den 15
november, för departementen i DOM och TOM staterna , är ett fantastiskt tillfälle
för ön. Även om kritik hänger
över konstruktionen av lagen, tror borgmästare Magras att den signalerar en
viktig fas, den andra i en 3-stegsprocess, som kommer att föra ön närmare den
självständighet som ön söker. ” Det finns två vägar att nå vårt mål
så att ön erhåller sin egen speciella status.
Den första är politisk och beslutas av parlamentet. Den andra är mer
för att bevisa för parlamentets medlemmar att St Barth besitter kunskap och vilja
att bidraga till den självständighet man önskar. Jag känner, genom att ta
ytterligare ansvar för saker att hantera vårt budgetmål och samla in lokal
direkta skatter för att möta
kommunens behov, är det möjligt för
oss att bevisa att vår ö är både kapabel och har möjlighet att gå framåt
på ett mer oberoende sätt. Kommunfullmäktige
står bakom kommunens önskan att bli oberoende från Guadeloupe och
”Orientation” lagen medger att så kan ske. Det är ett fantastiskt
tillfälle för ön.” Detta förutsätter
naturligtvis att de finansiella förutsättningarna för att bli självständig
blir framgångsrika. Den tredje och slutliga fasen i denna process är
utvecklingen av statuterna i sig själva. Jag tror att detta kommer att ske inom
de närmaste fyra åren men det är upp till oss själva att bestämma
hur utvecklingen skall se ut, vilken nyans och form som den skall ta. St
Barth invånarna behöver ägna en omsorgsfull tanke åt detta och vara aktiva för
att skapa öns nya policy. Om vi inte deltar aktivt i processen
missar vi också rätten att bestämma.
Saker
och ting trillar på plats.
Artikel
36, av den nyligen godkända Orientation-lagen, medger rättigheten för St
Barths kommuns ledare att antaga 3 lokala skatter för att möta kommunens
utgifter. Dessa är; bensinskatt upp till 1.50 Fr på varje såld liter, en 5% skatt (per natt) på alla
hotellnätter och villauthyrning
och en passagerarskatt på upp till 30 Fr per person för alla som reser till ön.
Borgmästare Magras understryker att dessa skatter kommer inte att antagas förrän
nya kommunalfullmäktige samlas i mars.
[2000-12-13] Hotel
Toiny restaurerar gammalt hus vid stranden i Toiny,
och
planterar dessutom 500 cocospalmer.
Det finns initiativ som är värda att applådera. Ett sådant är fallet där Toiny Hotel
´s chef David Henderson griper in. Efter avsaknaden av att inse behovet av att
restaurera gamla byggnader på ön, har denne inflyttade skotte beslutat att
renovera ett gammalt hus som står på vindsidan av ön, kallas ”case”, som
ligger vid foten av berget där hotellet är beläget. Samtidigt åtog sig
Henderson projektet att plantera ca 500 cocosnöt-palmer som han importerat från
Florida. På St Barth är dessa hus ofta ruiner efter många års avsaknad av
underhåll. Detta hus byggdes troligen någon gång i mitten på 1800-talet. Den
förste som bodde där var Pierre ”Courtois” Ledee, som tog huset i bruk
1852, när St Barth var under svensk regim. Marken som huset står på såldes
nyligen till hotel Toiny. Renoveringen blev klar i oktober. Man har sparat så
mycket av orginalväggarna som möjligt och har också anpassat sig så mycket
som möjligt till det gamla materialet när man restaurerat huset. Hotellet
kommer att upplåta byggnaden bland annat för att öns skolor skall kunna komma
och se hur ett gammalt ”case” såg ut förr.
Man har
också haft ett klart mål för att återplantera palmerna;
Att återskapa
cocosnöts-palmerna vid stranden som det än gång såg ut. Plantorna kommer att
vattnas av hotellet och ett staket omgärdar planteringen som skyddas
mot de bergsgetter som finns i området.
Man har
också möjliggjort en bra inpassering till beachen.
[2000-12-14] St
Barth – svenskt vänskapsmöte
Den 8
december bjöd borgmästeriet på St Barth på sin traditionella
gästfrihet. En grupp på 14 svenskar som kommit för att besöka ön. Kulturansvarige
Yves Greaux, verkställande för borgmästaren, mottog gruppen i kommunens
samlingssal. Deltagarna som rest med Västindienspecialisten och dess ledare
Birgitta Hammar, som också är aktiv i styrelsen för St Barthsällskapet,
stannade en vecka.
I samband
med besöket hos borgmästaren, överlämnade Birgitta Hammar ett standar från
Luftfartsverket, som ett lyckönskande till den snart invigningsklara
flygplatsterminalen, att pryda dess administrativa kontor.
Öns
motsvarighet till St Barthsällskapet, L´ASBAS´s medlemmar var också inbjudna
till denna mottagning.
Mouserande dryck samt tilltugg inmundigades under de vänskapliga samtalen.
[2000-12-19] Nya flygplatsterminalen klar strax före jul!
Efter 7 månader
står den nya flygplatsterminalen klar på St Barth, Gustav III Aeroport. Strax
före jul, tisdagen den 19 december på morgonen var det passagerare som ankom
med Winair som först fick beträda den nya ankomsthallen.
Byggnaden
innehåller avgångs- och ankomsthall i gatuplanet. En trappa upp finns bar och
restaruang Joe´s, samt ett antal butiker för tidningar, souvernirer och kläder.
En stor yta finns också för åskådare som på ett fint sätt kan se när
planen landar och lyfter. Högst upp ligger det nya trafikledartornet, som ännu
inte tagits i bruk.
Ett
15-tal entreprenörer har byggt flygplatsterminalen, som har kostat ca 15 milj
franc. Finansiering har skett genom 3 milj från EU i EU-bidrag, 1 miljon
från franska staten, och den största delen 11 miljoner från kommunens kassa.
Allt är
byggt för att kunna ta emot ytterligare ökad passagerartrafik. Idag ankommer
och avreser ca 200.000 passagerare per år, vilket ökar varje år.
[2000-12-28] Båtarna
är alltid för vackra och alltid för stora
Inför nyår
gästas Gustavias hamn av många båtar
från Europa och Amerika. På nyårsaftonen kunde man räkna in 250 båtar i
hamnen och på redden. Det är 55 båtar mer än i fjol.
Speciellt
kan man märka att båtarna blir allt större i format.14 båtar
är längre än 30 m.
Den största
är på 108 m och 17 m bred med ett djup på 5 m. Ombord finns också en segelbåt
på 22 m. Detta är rekordet för en privat båt som gästar St Barth.
Till St
Barth kommer också ”Tatoosh”, byggd i Tyskland i fjol somras. 93 m x 15 m.
Sju däck, jacuzzi och helikopter inkluderad.
Vid
frakthamnen har man tillfälligt över nyår ankrat alla båtar över 60 m.
Utöver
alla yachter har ett antal stora segelbåtar också ankrat upp i hamnen. Många
av dom skall vara med och tävla på den Nyårsregatta som sker på nyårsaftonen.
Tre frågor
till hamnkaptenen;
Bakom
kulisserna hos hamnkaptenen Bruno Greaux, arbetar 2 damer och 7 herrar och som
ser till all skötsel av hamnen och att allt angående ankomster till gästhamnen
fungerar till det bästa. Tre frågor till hamnkaptenen;
Hur kan man ta emot 250 båtar på en ö som bara är 24
km2.
Vid årets slut, är den period på året, då det är allra störst
aktivitet i hamnen. Vi är ständigt
på språng att ta emot olika båtar. Nyckeln till
succén är en bra
organisation som kan ta mot alla passagerarbåtar, tenderbåtar
till
kryssningsfartygen samt segelbåtar och yachter på mycket kort tid..
Det är också att inte låta någon reservera sina platser i förväg. Vi kan
ta emot båtar med maxlängder inne i hamnen på 60 m, med ett djupgående på 6 m.
Vad kostar det att ligga i hamnen per dygn?
Priset
grundar sig på användingsområde av båten och storlek. Även om den ligger
vid kaj eller förankrad
vid någon av våra bojar. En yacht, max 60 m,
som ligger vi kajen betalar 1248 FFR per dygn.
Kan hamnen ta emot fler båtar?
Det är
en fråga om säkerhet idag. Jag tror vi har uppnått max antal båtar som det
ser ut nu. Det är också viktigt att räddningspersonal till sjöss och till
lands, vid ev olyckor, kan ta sig fram på ett snabbt och säkert sätt.
[2000-12-28] 72-feet Yacht ”Sea´s The
Day” förstördes den 28
december i explosionsartad brand i hamnen utanför Wall House Muséum.
Johan
Brokkar, ansvarig chef för bolaget som skall frakta bort vraket av 72-feets
yachten från dess undervattensläge ankom till St Barth nyligen. Bogserbåten
Big Dog från Saint Maarten skall ta bort den amerikanska 72-feets vraket
snarast. Båten är hemmahörande i Newport. Båten sjönk natten till den
28 december efter en explosionsartad brand.
Efter många
diskussioner att sänka båten på djupare vatten och göra det
till ett dykobjekt gillades inte av myndigheterna. Båten kommer istället att
bogseras till St Maarten och där huggas upp i bitar.
Det var båtens
första visit på St Barth.Den ankom på julaftonen från St Thomas. Planerna
var att gå till St Maarten för några nödvändiga reparationer. Hur som helst
så omintetgjordes dessa planer av branden, som började i främre delen av båten.
Tre besättningsmän var ombord på båten när branden utbröt vid midnatt. De
två första männen kunde hoppa i land i säkerhet utan vidare. Däremot var
den 3:dje besättningsmannen tvungen att hoppa överbord i vattnet för att rädda
sig. 14 brandmän anlände några minuter senare. Då tamparna som höll båten
intill kaj brunnit av, började båten att driva ut i mitten av hamnen. Vid 2:12
hade brandmännen båten och branden under kontroll och vid 4-tiden var branden
helt släckt.
Enligt
polisens första undersökningar var orsaken till branden ett elektriskt problem
med båtens generator. Elden ökade dramatiskt genom att några gastuber
exploderade samt att det fanns bränsle intill eldhärden.
Lyckligtvis
var väderförhållandena mycket goda. Nästan ingen vind den natten annars
kunde det lätt blivit en katastrof.
Det är
inte första gången som en båt brinner inne i hamnen i Gustavia. 1991
exploderade en segelbåt genom en gasexplotion, som orsakade flera människors död.
Men det
är första gången som en sådan här brand händer vid kaj i Gustavia. Man lär
sig alltid någonting från händelser som denna, konstaterar brandchefen Henri
Louis, när han tillfrågas om säkerhetsinstruktionerna i hamnen. Läxan vi lärt
oss använder vi för att utveckla vår insatsstyrka och organisation.
4 nya skatter kommer att lanseras på St Barth först efter borgmästarvalet i mars 2001 för att möta kommunens behov för att i viss mån stå på egna ben utan att få stöd från Guadeloupe. På detta sätt får St Barth´s kommun större makt och att självständigt kunna styra öns ekonomi. Sådan områden som sjukvård, miljö turism, vägunderhåll, hamn- och flygplatsdrift räknas dit i första hand. Men först måste kommunen rent formellt acceptera detta, vilket man beräknar göra under hösten 2000. Därefter får man jobba efter de nya riktlinjerna i 6 år och sedan skall man utvärdera för att se om man skall gå vidare. De nya skatterna är som följer;
- Bensinskatt med 1.50 Fr per liter läggs till det nuvarande bensinpriset som är 4.16 Fr per liter. Man räknar med att inbringa ca 10 milj Fr per år. Skatten skall direkt gå till att underhålla och utveckla öns vägar vilka har en sammanlagd längd på ca 50 km.
- Passagerarskatt för alla som kommer sjövägen och för kryssningsbåtarna höjs från nuvarande 20 Fr till 30 Fr per person. Baserat på 1998 års passagerarsiffror som var 160.000 passagerare, inbringar denna skatt totalt ca 5 milj Fr till den kommunala budgeten.
- Skapandet av en turistskatt som tages ut av hotel- och villauthyrare kommer att generera ytterligare 10 milj Fr per år till kassan.
- Bilskatt som tas ut på varje ny registrerad bil på 178.50 Fr per bil beräknas inbringa ca 250.000 Fr per år
Alla nya skatter kommer succesivt införas efter första fullmäktigesammanträdet efter borgmästarvalet i mars -01.
En till fyra röstlistor kommer att
finnas till borgmästarvalet om 4,5 månader.
Med bara 4,5 månader kvar till det kommunala valet, vet man inte så mycket om de kandidater som tänker ställa upp
Idag finns det bara en officiell kandidat som säger att han kandiderar för posten som borgmästare och det är Harvé Allix. Därutöver är det bara spekulationer om vilka som tänker ställa upp.
Först i ledet för dom spekulationerna är den nuvarande
borgmästaren Bruno Magras, som tycks leka med tanken att ställa upp för
en andra period för att slutföra de projekt som han har startat under sitt
mandat och för att hålla sina opponenter på behörigt avstånd till öns mest
betydelsefulla valda jobb. Borgmästare Magras har satt igång ett antal stora
projekt, för att öka chanserna och att kunna försäkra sig om att ön kan
drivas med större juridisk självständighet i framtiden som en ”taxfree”
ö. Han har också startat två större byggnadsprojekt; det nya Borgmästeriet
i La Pointe, Gustavia, som startade i januari i år och skall vara klart till
sommaren 2001. Det förväntas kosta kommunen minst 30 milj Fr. Det andra stora
projektet som beräknas stå klart
i oktober nästa år är en ny förbränningssanläggning för sopor och är beräknad
att kost 46 milj Fr.
Nordleing Magras, öns representant i det regionala rådet, har alltid sagt att om ingen annan kandidat ställer upp, så kommer han att ställa upp mot Bruno Magras. Men genom att Hervé Allix nu ställer upp så är det svårt att säga om han ställer upp i borgmästarvalet.
Eduard Magras, nuvarande vice borgmästare, har varit en av Bruno Magras mesta kritiker och utmanare när det gäller borgmästarens politik. Han har inte dragit sig för att i utmanande radio- och tidningsintervjuer kritiserat hans satsningar på byggnader och vad han mer har spenderat pengar på för kommuens räkning. Även om Eduard Magras har vägrat att officiellt uttala sig om han vill ställa upp i borgmästarvalet ännu, visar hans senaste agerande på att ha troligen kommer att ta upp en ”fight” mot Bruno Magras.
Den stora överraskningen i borgmästarvalet är Hervé
Allix. Känd för sin rakryggiga ställning i nyckelfrågor och sitt missnöje
med hur borgmästaren har handlagt den administrativa policyn när det gäller
att ta in skatt på St Barth. Han är ansvarig för byggnadsentreprenörernas
förening och kommer otvetydigt att hålla sina politiska argument
centrerade på nyckelfrågor för kommunen.Ju fler kandidater som ställer upp
inför valet, desto mer garanterar detta en livlig debatt och förhoppningsvis
också erbjuder väljarna mer meningsfulla politiska erbjudanden.Fortsättning följer.
Bengt Järnhester startade det första Gustavialoppet!
För
17 år sedan (1983) var Bengt Järnhester tillsammans med löparveterner och
deltog i internationella marathontävlingar på Puerto Rico. Han hade hört
talas om den gamla svenska ön St Barthélemy och ville dit.
Då tog han med sig 28 st löparkompisar (14 svenskar, 12 danskar och 2
St Barth-bor) och fortsatte till St Barth.
Med hjälp av Marius Stackelborough och dåvarande borgmästaren Daniel Blanchard, gav dom grönt ljus att köra tävlingen. Räddningstjänsten samt polisen på ön ansvarade för löparnas säkerhet. Banan mätte då 13 km.
1991 återupptog Roger Richter Gustavialoppet som sedan dess har arrangerats varje år.
I år var det 10-årsjubileum och den nuvarande borgmästaren
Bruno Magras lyckönskade arrangemanget vid sitt välkomsttal vid priscermonin
efter tävlingen och uttryckte hur betydelsefull man ansåg denna tävling var för
vänskapen och relationerna mellan St Barth och Sverige. Han såg gärna att man
fortsatte med arrangemanget minst 10 år till…..