[2001-12-12] Borgmästeriets framtid?

Vad skall man använda gamla guvernörshuset, nuvarande Borgmästeriet, till?

Den frågan har många ställt sig. Bland annat kommunen  på St Barth. Genom Yves Greaux, vice borgmästare och ansvarig för bl a kulturella frågor i kommunen,  har man bland annat frågat St Barthsällskapet vad man har för idéer om framtiden med detta hus. Jenny Berghede, arkitektstuderade, (medlem i St Barthsällskapet sedan 3 år), som har varit på ön och praktiserat för två år sedan, har intresserat sig för huset och beslöt sig för att göra ett examensarbete på detta. Jag hade tillfälle att träffa henne när hon var här i en månad för att samla ihop material, idéer och prata med kommun och folk på ön.  

Varför intresserade du dig just för St Barth  och  detta hus?

- År 1994 fick jag möjligheten att deltaga i en segling över Atlanten till Västindien. Drog iväg från Långedrag i Göteborg med en Benneteau 500, Oceanis. Väl framme i Västindien luffade jag och min kompis hela vägen  från Grenada till St Martin och  fastnade  för St Barth när vi passerade här, berättar Jenny. Att det stod ”Välkommen” i hamnen i Gustavia när man anlände var ”Häftigt”, säger Jenny på sin typiska Göteborgsdialekt. Det var det första intrycket att hon verkligen kände sig välkommen, som har satt sina spår i hennes fortsatta intresse för ön. När hon väl kom hem till Sverige började hon studera på Chalmers  arkitektutbildning som tar 4,5 år plus det praktiska arbetet som beräknas ta 0,5 år.

1999 skulle hon göra sin praktikperiod och valde då att åka till St Barth. Fick ett stipendium från Leonardo da Vinci fonden, ”Woman in technology”. Var här i 3,5 månader och praktiserade hos en av öns byggnadsingenjörer, Philippe Lasagne. Där fick hon mer inblick i öns arkitektur och kulturella historia och fick ett speciellt öga till de gamla svenska byggnaderna som finns här. Under tiden fick hon också bra kontakt med kommunen och gjorde ett antal jobb genom byggnadsingenjörsfirman åt dem. 

Hennes uppdrag eller examensarbete går ut på att; 

”Hur utnyttja byggnaden i restaurerat skick, hur den skall restaureras, inklusive trädgården och  att använda den till ett kulturellt center med svenska förtecken”. 

Målsättningen är att skapa en flexibel "mötes-oas", där man kan träffas av olika anledningar. Det finns ju faktiskt en historia om huset och lokaler som inte hotellen kan erbjuda. 

Renovering påbörjas hösten 2002? 

I slutat av april 2002 skall Jenny lämna in sitt examensarbete och få det godkänt av en jury på Chalmers.  Och när hon fått detta är det meningen att hon skall resa ner i maj till St Barth för att presentera förslaget. På min fråga om när hon tror att kommunen skall börja renovera detta kulturminnesmärkta hus, tror hon att detta kommer att ske med en början av hösten 2002. Man kommer att avsätta pengar i kommunens budget för nästa verksamhetsår för detta. Därefter, när detta är klart, tror hon att det bästa är att en organisation på ön, typ L´ASBAS eller en stiftelse sköter driften, med stöd från kommunen.   
Sägas bör att byggnaden är från 1850-talet och just nu i skriande behov av upprustning. I kommande vecka utrymmer man lokalerna för nya på andra sidan hamnen, vilket betyder att man skulle kunna starta renoveringen, det mest akuta åtgärderna, inpå nyåret 2002.

Jenny är 26 år och sambo med Johan sedan 7 år. Båda gillar Västindien starkt. Hennes dröm är att efter utbildningen, kanske komma hit ner och jobba några år på St Barth på egen hand inom arkitektområdet. När man har fått så många fina vänner här nere är det svårt att inte bege sig hit igen, menar hon. Rådet hon fått av sina lärare på Chalmers är att hon så mycket som möjligt skall försöka komma ut och resa, för att se andra delar av världen och se hur olika arkitekturstilar kan stimulera ens fortsatta intresse och utveckling inom yrket. Jenny har inte tänkt sig att specialinrikta sig på någonting, utan avser att jobba ganska ”brett”. 

Vad är bäst med St Barth?

Ett "hopkok" av olika kulturer som bor här. Klimatet. Träffat människor som är intressanta och som påverkar mitt liv. 

Vad är sämst med St Barth?

Det är så litet. Folk tittar snett på varandra, som i en liten småstad, vilket är en begränsning i längden. Och nackdelen att det är lite egoistiskt tänkande på ön. Men det är ett samhälle som man väljer att leva som man vill….. 

Lycka till! Vi följer examensarbetet med spänning.

 

[2001-12-06] Besök av Assa Abloy, Volvo Ocean Race, träningsbåt på St Barthélemy!

- ”Hallå där, har ni inte kommit lite fel? Det här är St Barthélemy i Västindien och inte Sidney”?

Båten vid kaj i Gustavia  samt delar av besättningen, Linus Netshagen, Andreas Andersén och Kristoffer Weiner

Nästan samtidigt som Volvo Ocean Race båtarna började komma i mål i Sidney häromdagen, anlände en annan V.O. 60 båt till St Barthélemy. Det visade sig att det var systerbåten och träningsbåten  i team Assa Abloy, som deltar med en båt i Volvo Ocean Race.

In i hamnen gled de i onsdags den 4 december. Då kom man direkt från Las Palmas på Kanarieöarna.
Jag fick en pratstund med några av grabbarna i besättningen och så här berättade de; 

”- Det här är den sponsorbåt som Assa Abloy seglar runt med till de olika hamnar där måletapperna sker i Volvo Ocean Race”. Man är på väg till Miami och kommer att lägga båten där under halva december och hela januari, för att vara med att ta emot tävlingsbåtarna som räknas komma till Fort Lauderdale i mitten av februari. 

Högsta uppmätta fart; 33,8 knop

Vi startade i Sverige den 15 september och seglade ner i Europa, till starten i Southampton, vidare till Rotterdam för sponsorseglingar och till La Rochelle i Frankrike. Från La Rochelle seglade vi  den 15 november, kl 04.00 på morgonen, kallt och is på däcket och satte kurs direkt mot Kanarieöarna. Friska nordliga vindar gjorde att vi snabbt kom fram. Biscayabukten tog man i ett ”nafs”. Efter 4,5 dygn seglade vi in i Las Palmas. En sträcka på ca 1400 nm. Det blåste tidvis upp mot 20 m/sek och vi uppmätte en högsta hastighet på båten vid ett tillfälle på 33,8 knop. 400 nm på 24 timmar hade vi under vårt bästa dygn. Då gick det undan. 

Över Atlanten på 11 dygn 

Efter stopp i 2-3 dagar i Las Palmas bar det av den 24 november mot Västindien och St Barthélemy direkt. Man gick ner mot Kap Verde öarna för att fånga upp vindar och strömmar. Man var ända nere vid latitud 14.5 grad Nord. Överfarten av Atlanten gick på ca 11 dygn. En distans på ca 2.800 nm och räknade ut att man höll en snitthastighet på  ca 11,5 knop. Vädret över var bra. Inga missöden inträffade förutom att en spinnacker gick sönder. Förresten så gick man med spinnacker hela tiden ända fram till St Barth. Då har man en segelyta på ca 500 m2. Såg delfiner, haj och flygfisk. Faktiskt också en kattuggla ca 150 nm från närmsta kust!!!!!!

Flygfiskstimmen var nog värst. Linus berättar att när han stod vid rodret på natten, kom plötsligt ett stim flygfiskar hoppandes rakt över och i båten. Han fick dom i ansiktet och på händerna och överallt. Storleken är ett par decimeter. 

Båten är en V.O.60. Byggd för ett halvår sedan och är alltså systerbåt till den som just nu är med i Volvo Ocean Race. Denna båt byggdes först och kallas då för ”Ettan”. Vikt ca 13,5 ton och ca 65% av vikten ligger i köl och fena, vilka väger 6,5 resp 1,0 ton. 
”Tvåan” är 50 kg lättare, berättar killarna. Segelyta är ca 500 m2 och längden är 60 feet. I tävlingsbåten är man 12 man i besättningen här är man bara 8 st. 

Miami nästa! 

Efter 3 dygns stopp här på St Barthélemy, seglar man vidare i morgon, fredag den 7 december, direkt till Miami. Dit skall det ta max 4 dygn och det är ca 1000 nm.  Bäst seglar båten på halvvind säger grabbarna och det är nog också den vind som de får hela vägen upp till Miami.När målgångsetappen i Fort Lauderdale, Miami är avklarad i mitten av februari 2002, följer man med den stora tävlingen  till Baltimore, La Rochelle, Göteborg och sedan i mål i Kiel. Målgång räknar man med i början av juni år 2002. 

Besättning från olika nationer. 

Besättningen består av 8 grabbar. 4 av dem har seglat över Atlanten förut. Hälften skall vara med och segla i vår och hälften går av efter denna resa.När man gör sponsorseglingar är man bara 4 personer och det räcker. Med nu på resan är Anders Carlberg, 31, skipper, Andreas Andersén, 28, andreskeppare, Linus Netshagen, 26, segelmakare, Kristoffer Weiner, 30, fördäcksman, samt Jonas Länje, 31, crew-member, samt tre utländska grabbar också crew-members, Josh Alexander och  Matt Steel båda från Nya Zeeland och Johann Knigge, 21 från Tyskland.

Återvänder
gärna till St Barthélemy 

”- St Barthélemy är toppen tycker man. Härliga badstränder och god mat. En fin ö. Hit kommer man gärna tillbaka” . Linus och Kristoffer trodde också att dom fått hallusinationer när dom kom till St Barth. De berättar att när man höll på att göra båten ren vid vattenlinjen samma dag som de kom, stod det 25 vackra flickor på kajen. Dom trodde att dom drömde, men det var sant. Det var nämligen miss Karibien flickorna som var på turné, och nu hade turen kommit till St Barth och där stod dom framför en fotograf och for sedan vidare till nästa ö. Vilket mottagande.

 

[2001-11-21] Botaniska Trädgården på St Barthélemy.

Läs nedan den rapport som Gunilla Lillieroth har givit oss för att delge de planer som är på gång. 

Idén till trädgården fick jag när jag läste om Bagge af Söderby, som var guvenör 1790-95, men blev kvar på ön till sin död 1828. Han hade sin egendom som hette Bellevue i Colombier.( Tingbrands förslag till namn på trädgården)
Han är omnämnd i både Carlanders bok och Euphrsens om St Barth som följer;

A garden was laid out by Herr Capitain Bagge (han var ännu ej guvenör)
on a hillside between the Citadel and the town; in this he planted various European vegetables but the first trials were less rewarding; they did not grow so it became profitable. He also planted Hura Crepitans and Jatropa gossypifolia among several plants that had not previosly grown in the country.

Som ni förstår är platsen vi har att tillgå, samma plats där Bagge hade sin trädgård. Märkligt. Detta visste vi inte förra året, utan Per Tingbrand hittade detta i år. 
Vi som är med från svensk sida är förutom mig själv, även Dan Brändström och Roger Lundin från Riksmuseet. Från St Barth är det Yves Greaux, Michael Magras, Jean Magras förstås, Lucien Finaud, Michael Conroy, Henry Freyss och Marius samt en lång rad som var med på symposiet och som värnar om öns framtid.

Vi har bestämt att börja med en inventering av växter på kullen samt bestämma vilka som ska vara kvar. Det gör professorn från Guadeloupe Alain B. som var med på symposiet.

Vi kommer att ha ett utbyte av växter med de andra botaniska trädgårdarna i Karibien.

Det kommer att bli torresistenta växter, gamla kultur och medicinalväxter, växter från St Barth, kaktusar, agave, suckulenter men även en showgarden som får bevattnas. Det skall även bli en refugie för utrotningshotade växter från andra håll i Karibien, dvs främst torresistenta.

Betr det ekonomiska, kommer vi att ansöka om pengar från EU.

I anslutning till den botaniska trädgården kommer det att bli en butik samt ett café-restaurang. 
Den meteorologiska stationen skall utrustas med ett "showroom" och Fort Gustav skall renoveras.

 

[2001-11-20] St Barthélemy bok i ny upplaga

Den finlandssvenske författaren K-G Olins S:t Barthélemy-bok ”Våra första Västindienfarare" har utkommit i en ny upplaga.

Boken berättar i huvudsak om de finländska inslaget  S:t Barthélemy under den svenska epoken.  ”Våra första Västindienfarare” utkom första gången 1990 med hjälp av ett kvalitetsstöd, och den har nu en längre tid varit slutsåld. Boken kan nu utkomma genom att bokklubben Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek distribuerar en del av upplagan i Sverige. Bokklubben har tidigare tagit upp två av Olins andra böcker. Boken fick ampla lovord i den finlandssvenska pressen. I en recension i Svenska Dagbladet kallade professor Alf Åberg boken ”en kunnig och levande skildring”. Bibliotekstjänsts recensent Lennart Behrendtz klassade boken som ”lättläst och välskriven med sitt myckna anekdotiska material”. K-G Olin, som är bosatt i Jakobstad i Österbotten, är heltidsförfattare och förläggare av sina egna böcker. Produktionen har hittills bestått av tio populärhistoriska verk. För närvarande är han sysselsatt med att skriva om finländska emigrantöden i Kalifornien. Boken kan beställas via bokhandel.

 

GUSTAVIALOPPET 2001

När det börjar bli mörkt och kallt hemma i Sverige, anordnas en trevligt 12 km löpartävling på den Västindiska ön St Barthélemy. I 28-graders värme, med lite svag svalkande vind och moln som tornar upp sig på eftermiddagen blev det perfekta förhållanden för de 11:te Gustavialoppet.

- Det var väl en himla onödigt att Sverige sålde tillbaka denna fina ö år 1878 till fransmännen, sedan Sverige regerat på ön i 94 år. Kanske det hade varit ett stort löpar-centrum idag? Vem vet? Behagligt för kroppen att träna i denna värme, i alla fall.

Som vanligt har Roger Richter fått ihop ett gäng löparentusiaster som förenar nytta med nöje och som tillsammans med Westindiska Compagniet Resor AB i Stockholm arrangerar resan till St Barthélemy.

- Tufft lopp tycker många, som genomfört det. - Inte vilket 12 km lopp som helst. Man springer på öns vägar som är mycket kuperade.

Cirka 130 deltagare inklusive barn, ungdomar och juniorer, seniorer, veteraner och superveteraner, ställd upp inför årets upplaga. De minsta springer 700 m, juniorerna springer 3 km och övriga 12 km banan. St Barthélemy´s kommun tillsammans med svenskföreningen på ön ställer upp och ansvarar för arrangemanget, som efter alla år blivit mycket bra. Mycket är Roger Richters förtjänst som varje år har tipsat om förbättringar för att tävlingen skall genomföras smidigare. Totalt var det cirka 40 svenskar som ställde upp och resten var från ön eller närliggande öar. I år har man för första gången instiftat ett pris, där den bäste lokale löparen vinner en resa till deltagandet i Midnattsloppet i Stockholm, som går i augusti 2002. Fri resa och uppehälle fick vinnaren Yannick Robert från St Barthélemy, 30 år gammal och som genomförde loppet på 50:48:67.

- Vi blir säkert 4-5 stycken som reser härifrån nästa sommar, svarar Yannick. Skall bli mycket roligt. Är det midnattssol i Sverige vid den tiden? Tyvärr får vi svara nej på den frågan, men jag upplyste honom om att det fortfarande är väldigt ljust på kvällarna vid den tidpunkten.

Stefan Fredriksson från Midnattsloppet delade ut priset till honom. Äldsta deltagaren i år var 85-åriga Margareta Nyberg. Och den yngsta var 5 år. Det gick bra för Margareta.

- Det var inte alls så jobbigt som jag trodde, förklarade hon för publik bl a när hon gått imål.

Här kommer resultaten;

Seniorer, Män
1. Yannick Robert, St Barthelemy        50:48:67
2. Mario Maxor,           "                       50.48.71
3. Cyndi, Bruota          "                        52.52.42

Seniorer, Kvinnor
1. Carole, Thionville        "                    1:02:58:23
2. Rosario, Pena           "                     1:04:34:53
3. Sandrine, Descat       "                    1:04:35:29

Veteraner, Män
1. Rosal, Jean-Jacques           "                    52:25:02.
2. Fred, Desiree                Guadeloupe    53:47:77
3. Roger Richter                Suede            54:08:96

Super Veteraner, Män
1. Ansgar, Ågren                Suède            58:51:49
2. jan-Ove, Andersson            "               1:00:33:27
3. Lars Tapper                        "              1:01:32:48

Super Veteraner, Kvinnor
1. Maud Höijer,                        Suède     1:04:00:00
2. Lena, Skymne                       "            1:10:12:00
3. Margaretha, Nyberg                "            1:29:49:00

Veteraner, Kvinnor
1. Karin Löfgren                        "            1:20:44:00


Gustavialoppsgruppen 2001, där Roger Richter är ansvarig för resan och programmet.


Margaretha, Nyberg, 85 år samt Roger Richter på Scenen.


Scenen framför öns Muséum. Mycket festligt och välorganiserat.


Vinnaren Yannick Robert t vä samt Stefan Fredriksson
som lämnar över ett pris till vinnaren. R Richter lä t hö.

 

[2001-11-11] Nya gatuskyltar

I samband med en ceremoni hos Borgmästaren den 11 november då den svenska Gustavialoppsgruppen var inbjuden, överlämnade ordf Roger Richter ett paket innehållande ett antal nya svenska gatuskyltar.
Under årens lopp har en hel del skyltar försvunnit från Gustavia. En del har försvunnit i samband med orkaner och ombyggnationer och en del har "stulits" som souvernier att ta med hem.
I Saint Barthsällskapet har man diskuterat en längre tid att försöka få fram nya gatuskyltar. Olle Nyman har låtit beställa dessa och skickat med Roger vid hans resa med Gustavialoppsgruppen.

Övrlämnandet skedde inför hela fullmäktigegruppen som också deltog. Man hade också samlats för att hedra de stupade soldaterna i 1:a världskriget. Denna allmänna helgdag i Frankrike infaller just också den 11 november.
- Själv har jag nog aldrig sett så mycket folk i hos Borgmästaren på en gång.

Efteråt bjöds på sedvanliga små sandwich-snittar och ett glas champagne.

 

Kyrktupp från Mora på ön St Barthélemy, Västindien

Svenska St Barthélemysällskapet och Westindiska Compagniet Resor AB har uppmärksammat att det sedan en tid saknas en kyrktupp på det svenska klocktornet i Gustavia, St Barthélemy. I samband med ett besök av en svensk grupp ledd av sekreteraren för St Barthélemysällskapet, Lotta Kronstam samt medarbetaren Hans Gerremo, uppvaktade man kommunen igår genom att överlämna en ny kyrktupp  som skall pryda klocktornet. Detta skedde under en ceremoni på borgmästeriet där vice borgmästaren Yves Greaux mottog kyrktuppen.

Den är tillverkad i trä av Nils Åke Andersson, på Siljans Trä AB i Mora och är speciellt behandlad med färg och lack som skall stå emot sol, vind och vatten i detta varma klimat. Enligt Olle Nyman, hedersmedborgare och tidigare St Barthélemysällskapets ordförande i 20 år, som beställt tuppen, kan man tänka sig från Siljans Trä att även börja skeppa dalahästar i trä till St Barthélemy……


Lotta Kronstam, vice borgmästare Yves Greaux, St Barthélemy och Hans Gerremo

 

Den svenska klockstapeln i tjänst över 200 år.

Den svenska klockstapeln finns väl bevarad och är fortfarande i funktion. Den står på den svenska kyrkans gamla tomt. Den är grönmålad och har ett rött fyrkantigt spetsigt tak. Klockstapeln byggdes 1799 som ersättning till det dåliga tornet på kyrkan. Justitiarien Anders Bergstedt var drivande för bygget och finansierade det med egna medel. Efter att ha förfallit under de första decennierna av 1800-talet byggdes klockstapen om 1831. Efter orkanen 1837 företogs ytterligare en omfattande renovering. Det är så vi fortfarande ser den än i dag. Det är dock oklart om det är originalklockan från 1799 eller en omgjutning som hänger inne i stapeln. Den bär årtalet 1799 i sin inskription, men klockan göts möjligen om på 1830-talet efter att ha blivit skadad. Trots detta kan den mycket väl ha behållit sin ursprungliga inskription som löd: ”År 1799 blef denna klocka för Sophia Magdalena kyrka i Gustavia af församlingen påkostad”. Klockan användes bl a för att ringa samman gudstjänsten. Dessförinnan hade man låtit garnisonens trumslagare trumma till gudstjänsten kl 9, 10 och 11 på söndagarna.

Klockstapeln som renoverades sist 1931 är i gott skick och försågs då med ett ur som visar tiden in mot staden och slår varje kvart.

 

[2001-10-19] Kommunala investeringar, tilläggsbudget

St Barth´s kommun har haft sitt andra budgetmöte den 19 oktober. Här diskuterades mest den tilläggsbudget som måste till för att kunna genomföra de investeringar och utgifter som kommunen har under kommande verksamhetsåret. Här nedan  finns ett utdrag om det viktigaste som beslutades och diskuterades.

För det första har man dragit ner budgeten  med 500.000 Fr då man räknar med minskade intäkter från kryssningsfartygen, då dessa minskar med sina besök till ön. Man drar ner den från 1.5 milj till 1.0 milj.

Till nytt Hamnkontor avsätts 100.000 Fr

PR kostnader i samband med den transatlantiska segeltävlingen Transat AGr2 under april 2002, med start i Lorient Frankrike och mål på St Barth, har kommunen beslutat att avsätta 200.000 Fr för arrangemanget. Främst är det kostnader i samband med målgången här på St Barth.
Två båtar från St Barth deltager och dessa får dela på 40.000 Fr, som ett bidrag från kommuen.

Säkerheten på Gustav III airport skall ökas. Genom  att anställa fler brandmän, som jobbar under frivilligbasis, avsätter man 24.000 Fr.

Man har tagit ett principbeslut att investera i en  ny vattenledning från vattenintaget till vattenreservoiren i Colombier.
Kostnad 3.8 milj Fr. Finansiering är ej klar ännu.

Ytterligare principbeslut betr meteorologstationen vid Fort Gustav. Här är det meningen att statliga France Meteo skall göra en besöksanläggning för allmänheten i framtiden. Här skall man kunna få mycket visuell information med den senaste tekniken om väder och vind i hela Karibien. Projektet går under namnet Meteo Caraibes.
Finansiering bör se ut som följer; Meteo France 20%, St Barth´s kommun 15%, EU-bidrag 20% och till största delen får regionen bidraga med 45% av kostnaderna. Investeringskostnad för ombyggnation och renovering är ej ännu framtaget och tidsplan är ej heller beslutad.

På frågan om att bygga en ny administrations och informationslokal för Naturreservatet runt ön, konstaterades att det inte var i prioritet.

Beslöt sänka passageraravgiften för ankommande gäster med båt från 30 till 25 Fr per person, för att kunna  konkurera med andra öar. St Barth har legat högst i avgifter tidigare.. Barn under 4 år betalar ingen avgift.

Föreslogs också att sänka flygplatsskatten/avgiften för avresande passagerare från nuvarande 35 Fr/ pers. Förslaget är att återgå till 17 Fr som man har haft tidigare och att man liksom franska Guyane finner extern finansiering till mellanskillnaden. Detta skulle undersökas och inga beslut togs.

Hotellorganisationen på ön har framställt en önskan att kommunen är med och satsar i en PR och informationskampanj mot marknaden i England. Man skall nämligen flyga charter från England till grannön St Kitts. Om vi vill ha över dem någon dag eller så till St Barth, måste vi också vara med och marknadsföra oss, menar hotellorganisationen.
Borgmästaren påpekade att detta inte är möjligt eller relevant förrän hotellägarna har gått med på att erlägga en avgift per hotellnatt och gäst, som föreslagits av kommunen men ej ännu är realiserad.
Hervé Allix, oppositionspolitiker, ansåg inte att man skulle rikta marknadsföringen mot en speciell målgrupp t ex. England, utan i så fall skall dessa pengar användas till marknadsföring mot alla tänkbara målgrupper.
Han påpekade också om att det inte vore bättre att satsa dessa pengar på att få en bättre och fungerande Turistbyrå på ön.........

 

[2001-09-26] Ny rondell vid inflygningen

Första etappen av den nya rondell och sänkning av marknivån vid inflygningen till Gustav III airport har påbörjats. En av de största schaktmaskinerna har kontrakterats som skall riva loss, schakta och föra bort ca 14.000 m3 massor. Dessa tippas för övrigt intill stadion vid St Jean för att fylla ut de våtmarker som finns där.

Det var för 4 år sedan, 1997, då ett flygplan som gick in för landning stötte i taket till en bil med sitt landningsställ, som man började fundera på om att göra något åt denna korsning. Nu har man alltså beslutat att göra någonting.
Den första etappen skall vara klar i december och innebär att man flyttar den befintliga vägen ca 35 m söderut. Så får det bli under säsongen. Därefter, i vår, startar man etapp II och anlägger rondellen och slutarbetena. En av orsakerna att man gör detta i två etapper är också att i denna korsning så finns det så mycket annat som "korsar" under marken. El-ledningar, vattenledningar och telekablar.  Det tar tid att lägga om dessa.

 

 

 

[2001-09-19] Borgmästeriet klart

Nya Borgmästeriet är så gott som klart. I alla fall när man ser det utifrån. Planteringar av palmer och anlagda gräsmattor finns på plats liksom ett 50 tal parkeringsplatser att tillgå. Nu väntar man bara på inventarier och möbler som skall in i alla rum. Man räknar med att det skall vara klart att ta i bruk någon gång i december. Här kommer en bild på hur det ser ut utifrån.

 

[2001-09-19] Telia och Comviq fungerar på ön

En nyhet för alla som vill kunna vara nåbara på sin mobiltelefon via Sverige  när man besöker ön, utan att ändra abonnemang, fungerar nu både Comviq och Telia här.
I mars fungerade Comviq och nu när jag är tillbaka på St Barth så fungerar Telia. Man har då gjort ett avtal med det franska mobiltelebolaget Orange, som har någonting som heter Ameris som fungerar på ön.

 

[2001-08-15] Olycksrapport från flygolyckan den 24 mars

Amatörvideo kan lösa orsaken. Flygplanet saknade s k "svarta lådan". 
Den 24 mars landade aldrig Air Caraibes flygplan TX1501. Bara några minuter innan Twin Otter-planet skulle landa på Gustav III flygplatsen störtade planet i Public, och dödade alla 19 personer ombord samt 1 person i ett hus. Haverikommissionen som utreder orsaken till den tragiska olyckan har nyligen publicerat en 26-sidig rapport. Inledningsvis vill man göra klart för läsarna att det är omöjligt att ge en analys på vad som orsakade kraschen. Den principiella orsaken är att planet, som blev certifierat 1974, inte var utrustad med den "svarta lådan". Detta blev obligatorisk utrustning på flygplan med senare certifieringsdatum. Utan den här vitala utrustningen, som förser specialisterna med viktiga data och fakta om kraschen, kommer utredningen att bli utdragen och tidskrävande. Hur som helst har haverikommissionen haft möjlighet att slå fast att vid tidpunkten strax före kraschen, var båda motorerna i funktion. Rykten om att den vänstra motorn stannade kan förkastas, likväl som spekulationer om en trasig bagagedörr fram på flygplanet, som hade kontrollerats och checkats strax innan planets start från St Martin. Idag kan man endast säga att orsaken till olyckan är "loss of control" vilket betyder att piloterna tappat kontrollen över flygplanet på ett eller annat sätt.

Videofilm
För att fortsätta i sin undersökning hoppas man att finna ytterligare bevis på den videofilm som en passagerare tog strax innan kraschen. Videokameran som innehöll filmen hittades i vrakresterna och filmen kan bevisa fakta om motorn och propellerfunktionen under flygningen. Trots att vissa filmsnuttar från vänstra sidan av planet skadades har man lyckats spara en hel del material. Totalt tre olika sekvenser finns från olika delar av flygningen, vid starten, vid passering av Colombier och den sista strax innan kraschen.

Rekommendationer
En av de uppgifter som haverikommissionen har som undersöker olyckan, är att föreslå nya säkerhetsrutiner som kan förhindra framtida olyckor. Deras rekommendation är att alla kommersiella flygplan med en kapacitet av över 9 stolar och  max startvikt på 5.700 kg, skall vara utrustad med en "svart låda", oavsett när flygplanet certifierades från början.

Anmärkning; Om du vill läsa mer av innehållet i rapporten kan du gå in på internet; www.bea-fr.org

 

[2001-08-15] Sopförbränningsstationen invigs den 26 augusti.

Den nya sopförbränningsstationen invigs den 26 augusti och skall vara i fullt bruk i slutet av september/början av oktober. Det är den enda anläggningen i världen där man eldar sopor och sedan genererar vattenånga för att avsalta vattnen som man tar från havet. På St Barth producerar varje hushåll ca 4,5 ton sopor per år.

 

[2001-08-15] Kvaliteten på badvattnet

St Barth´s badvatten har stor renlighet och hög kvalitet. Kommunen kommer att ta prover varje månad på varje strand för att undersöka vattnets kvalitet. Man delar in vattenkvaliteten i fyra olika stadier, från A, B, C och D, där A och B är till för stränder som har den bästa kvaliteten. C kännetecknas av nedsmutsade vatten samt D stränder och vattendrag som inte är tillåtna att bada i.

 

[2001-08-01] Bensinskatt på 0,50 Franc

Fr o m 1 augusti kostar bensinen 4.60 Fr per liter. De 0,50 Fr utgöra alltså skatt och det är nu första gången som man belägger bensinen med skatt på St Barth. Skatten beräknas dra in mellan 10 och 12 milj Fr per år och skall användas till vägar, trottoarer, underhåll och ev trafikljus.

Yrkesfiskare är undantagna denna skatt.

 

[2001-07-18] Turismen minskade med 22%

Turismen minskade med 22% under jan-april 2001. På flygplatsen Gustav III sammanställer man varje år antalet ankommande och avgående passagerare. Där kan man utläsa att Europerna minskade med 31%. Engelsmännen minskade med 22%, italienarna med 40% och svenskarna minskade med 38%. Fransmännen minskade själva med 25%. 
Nedan; Antalet ankommande passagerare till Gustav III under jan-april sedan 1999;

 

Jan-April 1999

Jan-April 2000

Jan-April 2001

Skillnad 2000/2001

Frankrike

28686

25951

19210

-25,98%

England

1034

1124

874

-22,40%

Italien

1396

934

531

-41,01%

Sverige

480

549

336

-38,80%

USA

20409

20813

17537

-15,74%

Canada

777

843

732

-13,71%

Övriga

-

3715

2792

-

TOTAL

54614

53929

42012

-22,90%

De områden i Caribien som ökat sista året är Dominikanska Republiken och Cuba, med resp 14% och 11% under år 2000. Över lag har turismen minskat till de små Antillerna utan undantag. En orsak till att det minskat är att flygförbindelserna har minskat i antal genom att flygbolagen AOM och Air Liberty har slutat flyga till St Martin. Enligt uträkningen minskade också antalet efter den stora flygkraschen den 24 mars i år.
När man talar med hotellägarna på St Barth inför den kommande säsongen, ser bokningarna bra ut trots allt. En förutsättning är att flygförbindelserna fungerar som i fjol.

Antalet kryssningsbåtar fortsätter också att minska. Dessa har minskat de 4 sista åren från 106.000 passagerare 1997, till 61.000 passagerare i slutet av år 2000. Under 2001 har antalet passagerare minskat med 28%. Den lokala kryssningsagenten SMTA som har handhar över 90% av kryssningsbåtarna som angör St Barth har informerat att ungefär 100 angöringar avbokats för den kommande perioden oktober 2001 - till oktober 2001. SMTA ser ändringen i marknaden som att man istället angör Centralamerika och New Zeeland som en av anledningarna till ointresset för denna region bl a.

 

[2001-07-11] Ekonomiska siffror för St Barth år 2000.

Antalet invånare 6.853, en ökning från 1990 med 36%. Antalet företag på ön är 2.292 st. Företag som sysslar med handel och bygg/konstruktion är dominerande. Dessa står för nära hälften av företagen på ön.

Antalet företag och antal anställda/företag

Antal anställda

0

1-5

6 >

Total

Andel

Industri

95

34

6

135

6%

Bygg/konstruktion

475

72

24

571

25%

Handel

305

172

32

509

22%

Hotell& Restaurang

87

59

31

177

8%

Serviceföretag

348

93

10

451

19,6%

Fastighetsuthyrn/mäklare

74

46

5

125

5,4%

Övriga

255

57

12

324

14%

TOTAL

1639

533

120

2292

100%

Andel av total

71,5%

23,25%

5,25%

100%

 

Antalet kryssningspassagerare har minskat med 42% de senaste 3 åren. Bara sista året 17%. Däremot har antalet fritidsbåtar/yachter ökat det sista året med 14%.
Nedan; Utvecklingen av passagerartrafiken till St Barth via hamnen.

 

1997

1998

1999

2000

Varation
1999/2000

Kryssningsfartyg

106656

76072

73856

61439

-17%

Yachts

26328

27820

21046

23914

+14%

Färjor

51262

56750

49395

47134

-4,5%

Total

184246

160642

144297

132487

-8,2%

Frakt. 757 fartyg har levererat 1.644 containers, 11.277 ton cement, 45.221 ton sand. 596 bilar har ankommit via hamnen.
Flygpassagerare ungefär samma som under år 1999. Majoriteten är fransmän som representeras av 52%, därefter kommer amerikanarna med 34%.
Utvecklingen av passagerartrafiken via flygplatsen Gustav III

 

1997

1998

1999

2000

Linjefart

31684

30450

28835

27234

Privatflygplan

6073

4551

5683

6461

Total

37757

35001

34518

33695

Passagerare
Linjefart

183717

186319

183799

184164

Passagerare
Privat

6708

4433

4427

3607

Total

190425

190752

188226

187771

Hotell. Den 31/12 2000 fanns det 29 st etablerade hotell med 576 rum. Villor. 280 st finns för uthyrning.
Totalt med hotell och villor finns ca 1000 rum som har 2700 bäddar.
Antalet hotellrum enligt uppställning nedan

 

1998

1999

2000

4 stjärniga Hotel

258

226

225

3 stjärniga Hotel

214

203

194

1 o 2 stjärniga Hotel

154

142

157

Total

626

571

576

 

[2001-07-18] Orkansäsongen snart här.

Från juli till november infaller den officiella orkansäsongen och uppträder på norra halvklotet då vattnet och luften värms upp över stora hav.

5 september är ett viktigt datum för St Barth. 1960 slog orkanen Donna till och nu senast 35 år senare 1995 slog orkanen Luis till ordentligt. Båda på samma datum.  De flesta har väl Luis i färskt minne och hur mycket den förstörde på St Barth.

Hur namnger man orkaner? Orkaner har en livstid som sträcker sig över en vecka. Undantag finns. Under år 2000 höll orkanen Alberto ut i 28 dagar.
Det kan samtidigt pågå både tropiska stormar och orkaner i ett område. Att döpa de olika orkanerna vid namn gör det lättare att referera  och reducera missförstånd när man pratar om speciella stormsystem. En australiensisk meteorolog döpte i början av 1900-talet den första orkanen efter en politiker som han inte gillade. I många år hade orkaner bara kvinnliga namn. 1979 ändrade man på det och man mixade både mannliga och kvinnliga namn.

Detta år är de döpta till Allison, Barry, Chantal, Dean, Erin, Felix, Gabrielle, Humberto, Iris, Jerry, Karen, Lorenzo, Michelle, Noël, Olga, Pablo, Rebekah, Sébastien, Tanya, Van och Wendy

 

[2001-06-20] St Bart upplever största torkan på 50 år?

Sedan i början av januari till den 15 juni har det bara fallit 159 mm regn. Normalt skall det komma 300 mm under denna tid. Med 50% mindre regn, upplever man den största torkan i historien på de senaste 50 åren enligt meteorologerna på St Barth.

 

[2001-05-10] Ny sopförbränningsstation snart klar i Public

Arbetet med den nya sopförbränningsstationen i Public har pågått sedan i januari när ett fartyg kom lastat med ca 700 ton delar. Containrar, balkar, plåt. Allt var klart att sätta i hop som ett mekano. Dessutom behövdes en speciell mobil lyftkran för montaget av stationen. Bara den vägde 180 ton.
Byggnaden och anläggningen håller på att ta form, (se bilden). I slutet av juli beräknar man vara färdiga och sedan blir det provkörning fram till i september då den beräknas tas i bruk. 
Det är de nya europeiska normerna  för miljöutsläpp som gör att St Barth måste göra denna investering som kostar ca 53 milj Ffr. Dock får man bidrag till 2/3 vilket då gör att kommunen får betala ca 15,3 milj Ffr ur egen kassa.
Med två jättestora filter räknar man med att man får ett "nollutsläpp" i luften????!!!!!
Idén är också att man skall ta tillvara på den värmeenergi som bildas, ånga upp vatten och sedan återanvända den i stationen.
Den svenska kyrkogården i Public ligger som bekant granne med den tidigare sopstationen och nu får man ytterligare en stor byggnad vid sidan om........
Det börjar bli trångt på industriområdet i Public.

 

[2001-05-10] Fortfarande problem med vattnet

Efter en fin vinter, rent vädermässigt, med mycket sol saknar ön fortfarande tillräckligt med vatten. Trots att turstsäsongen avtagit betydligt har kan man ännu inte få fram tillräckliga mängder med vatten via det kommunala nätet.
Man uppmanar fortfarande invånarna att vara sparsamma med vattnet.
En ljusning är dock på väg, vattenanläggningen som producerar vatten för hela ön håller för närvarande på att byggas ut och man beräknar att den nya anläggningen skall vara klar i höst. Det innebär att kapaciteten ökar från 1200 m3 dygn till 2400 m3 dygn.
Under senvintern har man installerat en tillfällig vattenanläggning vid sidan av det kommunala i Public som prodcucerar ca 400 m3 per dygn, men man har haft lite driftproblem med den.

 

[2001-05-10] Nya Borgmästeriet tar form

Nya borgmästeriet är i sitt slutskede vad gäller byggnationen. Bygget startades i januari år 2000 och beräknas vara klart i sommar. Nedan finns ett bildkollage på hur det ser ut idag. Fasaden mot havet och hamnen är byggd i sten och smälter fint in tillsammans med Muséet. Flyglarna som har en träfasad, är målade i ljust grönt och gult. Enligt vissa källor kommer invigningen att ske till Barthélèmy-dagen, fredagen den 24 augusti. Vi får se om tidschemat håller.
Undertecknad räknar med att kunna komma på en förhandstitt under maj månad då fler bilder kommer att tas.

 

[2001-05-09] Inga klargörande angående flygolyckan

Än idag har man inte kommit fram till vad som orsakade den fruktansvärda flygolyckan den 24 mars 2001, då ett Twin Otter två-motorigt passagerarflygplan störtade strax innan landning på St Barth. 20 personer omkom totalt.
Enligt vissa källor kommer det att ta minst ett år att komma fram till någon teori om olyckan. Haverikommissionen arbetar på för fullt i Frankrike med de ledtrådar man har.
Idag kunde man läsa i tidningen The Daily Herald att efterlevande från en av de omkomna, Isidore  Questel på St Barth,  stämmer Air Caraibes på minst 2.0  milj Ffr. Fallet kommer att tas upp inför rätten på Guadeloupe, Basse Terre den 7 juni.

 

[2001-04-30] Mörk helg i trafiken

Corinne Lagoutte, en advokat som är verksam på St Martin och St Barth hade kommit till St Barth för att närvara vid ett bröllop till sin vän, Rodolphe Magras, ordförande i Radio St Barth. Lagoutte, en välkänd  och omtyckt person på St Martin och St Barth lämnade bröllopsfesten genom att ta en promenad hem där hon tillfälligt bodde kl 22 på kvällen på måndagen den första maj. Hon och hennes barn var på väg hem, när en motorcyklist körde rakt på Corinne Lagoutte, som dog omedelbart från skadorna av olyckan. Hennes barn, 6 och 10 år blev inte fysiskt skadade, blev vittnen till olyckan och är svårt chockade. Motorcyklisten, en 29-åring från Frankrike fick tillbringa natten på sjukhus där han behandlades för sina skador. Alkoholtesten visade att han hade 3.15 promille alkohol i blodet, vilket är drygt 5 gånger mer än vad som är tillåtet. Maxgränsen ligger på 0.5 promille.
Han blev senare dömd till 18 månaders fängelse till vårdslöshet i trafiken, vållande till annans död. Fråntaget körkort och böter på 3000 Ffr.

 En 42-årig man dog kort efter att han med sin skoter frontalkrockade med en lastbil på fredagen den 27 april. Mannen som besökte sin dotter, kom från Frankrike, körde på Rue Gambetta bakom Anglikanska kyrkan. Han stannade inte vid utfarten på Rue Courbet, där han kolliderade front mot front med en lastbil. Mannen som inte bar hjälm fick svåra huvudskador. Han transporterades snabbt till sjukhuset, men dog kort efter olyckan.

 

[2001-04-27] Segelbåt förliste utanför St Barth

27 April .Giorgio Belleri är lycklig att han lever. Belleri som är italiensk arkitekt började sin segling på andra sidan av Atlanten. Han lämnade Genoa med sin 40-foot Alpa, "Alleluja" förra sommaren för att ta ett sabbatsår att segla över Atlanten. Kom till Brasilien den 31 december, seglade sedan mot Antillerna. 27 april var han nära St Martin som var slutdestination på hans långa resa. 3 km utanför kusten av St Barth blev han "knockad" i huvudet av en bom. Belleri förklarar; -"Jag planerade att stanna till på St Barth innan han fortsatte till St Martin, för sista stoppet. Om 14 dagar skall jag  vara tillbaks på jobbet. Jag gick för segel och hade autopiloten och motor. Väderförhållandena var normala. Jag var längst fram på båten och höll på att göra iordning seglen då jag plötsligt blev kastad i vattnet mellan öarna Red Rocks och Coco. Klockan var ca 12.30. Jag försökte simma mot Fourmis ön,  men var inte säker på att jag skulle nå den då vågorna var stora. Så jag fortsatte att simma till närmaste land på St Barth, men där var det så mycket kaktusar så jag kunde inte gå iland så jag fick fortsätta. Strax efter, kom några amerikanare i en båt till undsättning och räddade och tog mig till min båt, vilken olyckligtvis hade kraschat rakt upp på klipporna mellan Salines och Gouverneur.

"En seglares största rädsla är att bli kastad över bord". Belleri som är skakad av sin upplevelse och vill inte tänka på vad som kunde ha hänt om han inte blev räddad. "Om jag hade blivit kastad överbord en halvtimma tidigare, tror jag att jag skulle varit död nu".  Jag är inte van att simma och det var svårt. Tänk om detta hade hänt på Atlanten. Där skulle ingen ha sett mig. Belleri fick lift in till Gustavia av Eric och Marie-Claude Laheurte innan han gick ombord på "9 Moons" en båt som seglade till Martinique, där han planerade att ta ett flyg tillbaka till Italien.

Båten blir kvar på klipporna där den kraschade mellan Salines och Gouverneur. Den är totalförstörd och går inte att reparera. När han köpte båten för ett år sedan och planerade sin segling tog han ingen försäkring innan han lämnade Genoa.........

 

[2001-04-25] Celebert besök av ansvarig minister för l´Outre-mer

Den 23 april kom Christian Paul, stadssekreterare och ansvarig minister för territoriet l´Outre-mer som det franska territoriet i Västindien tillhör. Han var på rundresa till Martinique, Guyana, Guadeloupe och Iles d´Nord, där St Bart ingår.
Eftermiddagen var fylld med program för ministern och hans medarbetare som var i följe. Först besök vid olycksplatsen i Public där planet störtade för en månad sedan. En tyst minut hölls. Därefter lunch på Filao Beach tillsammans med den nya konseljen som valts, kort visit vid det nya borgmästeriet för inspektion, även inspektion i hamnen på dess nya faciliteter samt sist en titt på sopförbränningsanläggningen i Public.
Borgmästaren hann också tillsammans med sin styrelse få några ord med ministern betr den nya orienteringslagen, som innebär att bl a St Barth kan bli ett eget territorie i framtiden och inte behöva lyda under Guadeloupe, utan har då kontakterna direkt med franska staten och regeringen.
Frågan är också om man då samtidigt kan ha sin unika sitts med fria skatter på ön m m.
Ministern svarade; "Enligt den nya lagen kan St Barth söka om att bli ett eget territorie som tillhör Frankrike, det står helt klart. Men därefter hur St Barth skall hanteras rent skattemässigt och med frigörelse från Guadeloupe måste utredas och det kan ta lång tid." Hur lång tid ville ministern inte svara på och hade heller inga direkta konkreta svar.
Enligt några av konseljens medlemmar som jag pratat med kan det ta upp till 5-6 år innan detta blir klart.
Slutsatsen av ministern och hans medarbetare och en uppmaning till St Barth; "Ni får inte missa att ansöka i första etappen, det är viktigt".

[2001-04-17] 6:te FILMFESTIVALEN på St Barth "Cinéma Caraïbe"

Det här året är 6:te året  för Cinema Caraïbe. Vi har lyckats få hit filmproducenter som har  rötter från hela Caribbean för att visa sina verk på St Barthélemy. Filmerna som är valda representerar en bred changer av mänsklig erfarenhet, alltifrån att celebrera det enkla nöjet av god matlagning eller musikens kraft till att spegla seriösa undersökningar av en politisk tragedi.  Vi tror att filmen kan underhålla, informera och belysa, likväl som att provocera tankfulla reflektioner och även tårar. Vi hoppas att vårt program det här året bidrar till tro att filmproduktion kan hjälpa oss att förstå några av tragedierna i dagliga livet likväl som att inspirera oss att tycka om det bästa som vår värld har att erbjuda oss. 
Med dessa ord hälsade Ellen Lampert-Greaux, ansvarig och initiativtagare till Filmfestivalen, gästerna och första kvällens besökare välkomna.
Biografen på St Barth är inte vilken biograf som helst heller. Den måste ses.
Biografen inryms på tennisplanen i Lorient. På ena kortsidan reser sig en stor vit vägg som får utgöra filmduk. Projektorn står i andra ändan i en liten byggnad. Plaststolar delas ut till alla besökare och det är fri placering!!!
Blir det regn, får man fälla upp medhavt paraply eller sätta på sig regnkläder. I pausen erbjuds popcorn, läsk och öl.
Undertecknad var själv på en föreställning. Filmen hette "Women on top". En Brasiliansk komedi om ett ungt par som älskar varandra och samtidigt vill göra karriär i USA.
Härligt att sitta under en stjärnklar himmel i 27 graders värme och titta på film. Rekommenderas!
Totalt hade man föreställningar under 6 kvällar. Arrangörerna är mycket nöjda på publikens respons.

 

[2001-04-01] Delphin, 11 år, vinner första pris bland 325.000 deltagare i hela världen.

325.000 ungdomar från hela världen har varit med och tävlat om att göra en affisch för Lions Club under temat "Tous unis dans la paix". Delphin, 11, från St Barth vann. Se bilden vid sidan.
Han fick mottaga gratulationerna vid en ceremoni som hölls på borgmästeriet av Lions Club och kommunen.  Han kommer att få 2500 dollar och en resa till Indianapolis den 3-8 juli där Lions Club håller sitt årliga möte.







 

 

[2001-03-24] St Barthélemy i sorg.

Vid 16.20 tiden lördagen den 24 mars kraschade ett tvåmotorigt passagerarplan Twin Otter DHC6 från Air Caraibes på väg från St Maarten till St Barth med 17 passagerare.
Planet låg på "final" bara några sekunder innan det skulle landa men av någon anledning nådde planet inte ända fram utan störtade i området Public.
Samtliga ombord inklusive kapten och styrman omkom. Dessutom dödades en man i ett hus där planet störtade, M.Questel Augustin. Totalt har 20 personer omkommit.
Vad olyckan orsakats av finns ännu inga teorier. Flygplanet rapporterade strax efter start från Juliana på St Maarten att man hade problem med stängningen av någon av de två bagagedörrarna som finns på planet. Man visste inte vilken dörr. Flygplanet har varit i tjänst i ca 20 år. Ögonvittnen har rapporterat att man sett "objekt" kastas ur planet just innan kraschen.
Katastroflarm utgick och all annan flygtrafik stoppades under 1 timme.
Air Caraibes upprättade genast ett krishögkvarter på flygplatsen. Läkare, psykologer och jurister kom på plats. Vid 17-tiden på söndagen hade man bärgat samtliga kroppar.
Två utredningar har tillsats, dels en för att ta reda på vad som orsakat olyckan och vad som kan göras för att förhindra att det sker en liknande och dels en utredning för att klargöra ansvarsfrågorna kring olyckan.
Hittills har 10 stycken vittnen hört av sig till polisen i anledning av olyckan.
På sjukhuset i Gustavia har man upprättat en mottagning för alla som behöver psykologisk hjälp i samband med olyckan.
Med anledning av olyckan gjordes måndagen den 26 mars till en dag i sorg. Alla företag, skolor, myndigheter m m hade stängt. Ön var i ett chocktillstånd. En minnesgudstjänst avhölls på måndagskvällen kl 18.30 för de omkomna och deras familjer.
Ca 500 personer samlades i och utanför kyrkan. Det hela kändes lite overkligt.
Inflygning till St Barths flygplats är speciell och kräver stor rutin. Samtliga piloter som flyger på denna flygplats måste genomgå en utbildning innan man får landa. Ca 100 starter och landningar sker varje dag under högsäsong. De flesta passagerarna kommer via St Martin, där anslutningsflyg matar in passagerare från Europa och USA.
Olyckan är troligen den största flygolyckan i Aeroport Gustaf III´s 55-åriga historia. Flygplatsen är en livsnerv för transport av turismen till ön. Ca 200.000 passagerare reser med flyg till och från ön per år.

 

[2001-03-13] Bruno Magras segrade stort

Efter första valsöndagen stod det klart att Bruno Magras segrade stort. Han och hans konselj får nu regera i ytterligare 6 år. Nytt för i år är att hälften av medlemmarna i konseljen (fullmäktige) skall vara kvinnor.

Bruno Magras( nuvarande borgmästaren) vann stort, 62 % av rösterna.

Bruno Magras 1532 röster och 25 mandat i fullmäktige
Harvé Allix fick 611 röster och 3 mandat
Edouard Magras fick 304 röster och 1 mandat.

 

 

 

 

 

 

 

Här är namnen på de som ingår i fullmäktige på 29 personer, vilket också utgör rangordningen.
Magras, Bruno, Borgmästare
Greaux, Yves, 1:dra Adjont Réglementaire
Louis, Henri, 2:dje Adjont
Gréaux, Nicole, 3:de Adjont
Brin, Sony, 4:te Adjont
Magras, Michel, 5:te Adjont
Garrido, Sonia, 6:te Adjont
Geoffrin, Michel, 7:de Adjont

Weber, Marie Thérèse, CM (Conseillers municipaux))
Leduc, Marie Francoise, CM
Greaux, Robert, CM
Questel, Christian, CM
Greaux, Jeanne-Marie, CM
Charneau, CAtherine, CM
Laplace, Dominique, CM
Magras, Jean-Marie, CM
Laplace, Marie Thérèse, CM
Berry, Rose-Marie, CM
Greaux, jean-Baptiste, CM
Brin, Jules, CM
Apremont, Arnaud, CM
Laplace, Ginette, CM
Greaux, Corine, CM
Blanchard, Micheline, CM
Romney, Sabrina, CM
Lepine, Francoise, CM
Allix, Hervé, CM  (opposition)
Querrard, Serge, CM (opposition)
Linder, Hervé, CM (opposition)

 

[2001-03-13] "Förstärka samarbetet med Sverige"

I det valprogram som presenterades för Bruno Magras parti med parollen; "Saint Barth en avant", säger man klart och tydligt i sin första punkt under Kulturella insatser att; "Förstärka relationerna med SVERIGE".

Man säger under insatser inom föreningsliv och sport att; "Utveckla en stark politik till favör för stora sportevenemang såsom Transat AG2r, Gustavialoppet m m"

 

[2001-02-21] Ny ordförande i L´ASBAS, Denis Dufau

Vid årsmötet i Association Saint-Barth des Amis de la Suède, l´ASBAS, valdes en ny ordförande för 2 år. Det var vice ordf Denis Dufau som tar klubban framöver. Hans  hustru May omvaldes till sekreterare under 2 år. Daniel Blanchard omvaldes till skattmästare att sköta finanserna.
Verksamheten har fungerat bra under år 2000. De stora åtaganden man har är bl a Piteådagen den 15 augusti och Gustavialoppet i november.

Här är hela nya styrelsen;

Denis Dufau, ordförande
Alexandre Dominique, vice-ordförande
Daniel Blanchard, kassör
Romaric Magras, vise kassör
May Dufau, sekreterare
Philippe Lassagne, vice sekreterare
Elise Magras, ledamot och ansvarig för PR och marknadsföring
Uranie Gréaux, ledamot
Roger Lacour, ledamot
Jean Magras, ledamot

 

[2001-02-14] Ny krog på Shell Beach; Do Brazil

På alla hjärtans dag öppnade en ny restaurang som började byggas förra sommaren. Den ligger nästan helt insprängd i sluttningen ovanför Shell Beach, bara 50 meter från entren till beachen. Ägaren till krogen driver också La Mandala och Boubou´s. Man har öppet för frukost, lunch och middag. 
Restaurangen har ett mycket bra läge och här kan man avnjuta solnedgången samtidigt som den välkomponerade maten intages.

 

[2001-02-14] St Barthélemy är en av de säkraste kommunerna i Frankrike

Säkerhetsfrågor vid valet är en av dom "heta" frågorna både här på St Barth och på fastlandet. Politikerna försäkrar för sina väljare att man vill göra sina kommuner ännu säkrare och fria från kriminalitet. Låg kriminalitet har varit en av huvudargumenten för att våra turister skall komma hit. Dom senaste siffrorna som släppts av polismyndigheten intresserar politikerna och väljarna mycket. Under tiden 1996 -2000 har antalet rapporterade brott ökat med 50%, från 173 till 259. 1997 var det 205 brott, 1998 var det 279 och 1999 var det 267. Med tanke på antalet brott så klarades ca 78% av brotten upp av polisen, vilket ligger långt över landet i övrigt.  Förra året togs 76 personer in till förhör. Huvuddelen av brotten är småstölder som sker utan att man bryter sig in eller slår sönder saker och ting. Våld och pistoler som förekommer runt om i Karibien och Guadeloupe, har vi sluppit ifrån, så här långt i alla fall.
Antalet brott relaterade till drog-trafik har varit stabil. Förra året upptäcktes 9 fall där 20 personer var inblandade. 1996 var det 12 personer, som mestadels tog med sig mindre kvantiteter av marijuana eller kokain. Även om crack cirkulerar på St Barth, har man inte upptäckt någonting officiellt.

Som slutsats kan man säga att St Barth, trots att brott förekommer, är ön en av de säkraste kommunerna i Frankrike.

 

[2001-01-27] Turisttrafiken till St Barth under 2000.

Under  år 2000 har tillsammans 223.879  passagerare ankommit med båt och flyg till St Barth. De turister som mest representerars, är amerikanare och kanadensare, som står för 36% (ca 80.000) av besökarna till St Barth både avseende ankommande med båt och flyg. Antalet  passagerare som kommit via flyg är ganska stabilt, dock har en 2% minskning skett under 2000 jämfört med 1999.
I förhållandet mellan antalet passagerare och antal flygplansrörelser ligger flygplatsen på St Barth på 2:dra plats i länet Guadeloupe och på 3:dje plats totalt i Antillerna. 

När det gäller antalet passagerare som kommit med båt till  Gustavia, avser 47.134 ankommande med färja (vanligen båten från St Martin), 61.439 ankommit via kryssningsfartyg och 23.914 ankommit med nöjesbåtar, typ segelbåtar och yachter.
Totalt har ankommande passagerare till hamnen i Gustavia sjunkit med 13% jämfört med år 1999. Antalet passagerare som ankommit med färja och kryssningsbåt har minskat medan de som ankommit med nöjesbåtar ökat med 23%.
36.932 st fransmän ankom till St Barth med båt, 32.265 st övriga europeér, 45.527 st amerikanare, 7.594 kanadensare samt 3.063 argentinare.

Källa; PAF (Police Aux Frontier) kontrollstatistik 2000.

 

[2001-01-16] St Barth´s vattenreservoarer är slut!

Om du bor på vindsidan av ön och din cistern är tom, förvänta dig inte något vatten ur kranarna från det kommunala. Och om du bor högst upp i bergen så får du nog också avstå från livets mest fundamentala och nödvändiga vara. Men skyll inte på öns Vattenverk som distribuerar vattnet ut i ledningarna till alla invånare och företag; dom har inte stängt av pumparna. Så fort invånarna som bor närmast vattenreservoarerna fyllt upp sina cisterner, finns det inte så mycket kvar till dem som bor längre ifrån vattenverket. De invånare som inte har en egen vattencistern att ta i bruk måste förlita sig på att köpa sitt vatten i flaskor för att möta behovet för sin personliga hygien, matlagning och övrigt.

Problemet är inte nytt för ön, men man har inte konfronterats med detta problem så tidigt som nu. Det är ovanligt tidigt, säger den lokale direktören Vianet Greaux, chef för General des Eaux.

”Orkanerna som kommit över oss varje år sedan 1995 har gjort en bra sak för oss. Dom har fyllt våra cisterner med vatten, försörjt oss en längre tid tills vattnet sinat i våra kommunala ledningar.  År 2000 säsongen var inte alls så regnrik som tidigare och cisternerna på ön har tagit slut tidigare än förväntat. Normalt brukar vattnet räcka till i mitten av april, men nu har det tagit slut i mitten av december istället. Idag är de kommunala vattenreservoarerna i Vitet och Colombier tomma.

Produktionen är ej tillräcklig!

Problemet ligger i tillgång och efterfrågan på vatten. Vattenverket producerar ca 1200 m3 avsaltat vatten per dygn, medan den aktuella konsumtionen ligger på ca 1500 m3 per dygn, förklarar borgmästare Bruno Magras.”Problemet har inte uppkommit över en natt och vi har inte suttit och rullat tummarna  under tiden för att hitta lösningar. Ett andra vattenverk som avsaltar havsvatten är nu under uppförande i Public. Kommunen köpte in mark för detta 1997. Så fort som den är klar kommer kapaciteten att fördubblas. Den beräknas tas i bruk i augusti eller september i år”, konstaterar Magras.  

Och under tiden…….?  

De invånare som har cisterner får spara ytterligare och hoppas på regn. För andra är lösningen att minska på vattenkonsumtionen. Borgmästaren har vädjat till St Barths invånare att visa sitt samhällsansvar dvs inte tvätta bilar, fylla sina pooler eller vattna  sina trädgårdar med kommunalt vatten. ”Det finns en tendens att skylla  problemet på kommunen och glömma de humanitära faktorerna bakom problemet. Så länge som folk betalar sina vattenräkningar känns det som om man inte behöver ta något samhällsansvar betr vattenkonsumtionen.

Av finansiella skäl brukar man numera inte bygga in tillräckligt stora vattencisterner när man bygger nya hus. Kombinationen av dessa faktorer lägger ett stort ansvar på den existerande infrastrukturen. "Alla bör dra sitt strå till stacken för att lösa problemet”, uppmanar Magras.

 

[2001-01-04] Ett flygplan avslutade sin start i St Jean viken.

Den 4 januari vid åttatiden på morgonen fick ett privatplan en Piper Cherokee 32-260 motorstopp i starten strax efter att planet lättat från banan. Planet fortsatte i flygfältets riktning och landade i vattnet, ett 50-tal meter ut från badstranden. Lyckligtvis befann sig ingen badande i vattnet. Piloten som var ensam, tog sig ur planet som låg på 1.5 m djup. Strax efteråt kom räddningsmanskapet och konstaterade att ingen skadat sig. Bara materiella skador. Därefter bogserades planet upp på banan igen och upp till flygklubbens parkeringsplats.

En haveriundersökning tillsattes av de civila myndigheterna som fått undersöka orsaken till haveriet. Man konstaterade att olyckan inte berodde på något tekniskt fel på planet. Man uttrycker det på ett diplomatiskt sätt att; ”Det är ett pilotfel och att alla obligatoriska procedurer skall kontrolleras innan start.”